Idag har det inte hänt så mycket i hundväg. Några promenader och sedan har Minna sysselsatt sig med att leka med mina barn - vilket hon tycker är skoj. Alice och Minna har några slags brottningslekar och Wilma och Minna brukar leka med hundleksaker. På eftermiddagen och kvällen var vi och tittade på svärmors nya hus och Minna var med och sprang runt i både trädgård och hus med väldig fart tillsammans med barnen. Medan Aska nosade runt lite försiktigt for Minna runt som en virvelvind, hoppade i sängen och kikade ut genom alla fönster som fanns. Den självgående gräsklipparen fick sig en liten utskällning, dammen provbadades och så hittade hon en igelkott också. Den som är energisk hinner med mycket på kort tid!
Igår fick jag kört lite uppletande också och jag skrattar åt henne varje gång. Hon har en leksak som är favorit över alla andra - och jag vet inte hur hon märker om den är med i uppletandet men det gör hon. När jag då släpper henne kan hon plocka alla andra saker direkt - men hon kommer inte in med dem. Nej, hon lägger dom i mitten av rutan och fortsätter leta tills hon hittar sin favorit. Efter hon lämnat in denna till mig så springer hon tillbaka och hämtar resten. Men nu är leksaken söndertuggad och slängd, så vi får väl se om det blir ordning på uppletandet då ;)
Imorgon blir det klickerkurs i förberedande tävlingslydnad igen. Skall bli kul, fast jag har lite dåligt samvete för att jag tränat lite för dåligt...
I eftermiddag när jag dukade av maten från bordet så stod Minna som vanligt och slickade på tallrikarna i diskmaskinen i nedersta korgen. Hon vet att jag inte gillar det så hon gör det bara när jag vänder ryggen till ;) På något sätt så har hon nog gått upp med tassarna på luckan för helt plötsligt hör jag bara ett brak - då sitter Minna fast med benet i nedre diskmaskinskorgen och sliter och drar i panik och springer från köket med benet fast i korgen och all disk i den. Vid tröskeln till köket kommer hon äntligen loss, men hon är rejält rädd (av ljudet eller händelsen?) och gömmer sig bakom soffan och sneglar nervöst ut i köket under en lång stund. Men inget ont som inte har nåt gott med sig tänkte jag - då slickar hon nog inte mer på disken!! Hmm, trodde jag. Det hade hon ju som vanligt glömt några timmar senare... :/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar