En torsdag...

Idag skickade jag iväg Wilma till skolan och packade ihop Alice saker för att bege mig med henne till hennes sista dagisdag. Väl i dörren in till dagis möttes vi av lappar om magsjuka så jag valde att lämna julklapparna till personalen och backa ut ur dörren igen. En glad Alice följde med mig till jobbet istället och vi har haft en mysdag ihop. Hoppas att vi klarar oss från magsjukan, det där är inte trevligt någonstans... speciellt inte nu inför julen.

Barnen räknar ner dagarna till jul och äter sina sista chokladbitar i kalendrarna. Förväntingarna är stora, och visst minns man som barn hur roligt det kändes vid varje jul. Som vuxen får man inte alltid in den där känslan, tycker det mest känns stressigt över saker man ska få gjort och också stress över att man vill ge sina barn en fin jul med allt vad det innebär. Då tänker jag inte på julklappar utan på den där gemenskapen, lugnet, ron och den härliga stämningen som jag upplevde själv när jag var barn. (Tack mamma! :))

Imorgon hoppas jag att vi får tid att ge oss ut till skogen för att hämta en julgran. Det ser både barn och hundar fram emot! Och så får man ju lite barr att städa också, typ fram till midsommar...

Minna

Minna - med världens gulligaste rumpa ;) - spanar över nejden.

Nya byggbilder

Bygget går sakta framåt, och i dagarna görs (förhoppningsvis) de sista plåtjobben på taket klart.
Här är några bilder:

 

En vanlig fredag

Idag var en helt vanlig fredag. Alice och jag är lediga, och efter att vi skickat iväg Wilma med skolbussen så myser vi lite framför TVn och fixar lite innan vi åker och veckohandlar. Det är alltid bra att ha det gjort på fredag förmiddag, bara några timmar senare fylls affärerna med folk och i det läget brukar jag få panik. Hatar att handla med tusen folk.

Under eftermiddagen har jag fått jobbat en del då barnen faktiskt lekt för sig själv. Ikväll så skulle vi haft min bästaste mamma på middag, men det blev inställt eftersom min sambo har blivit förkyld. Sådär riktigt mans-förkyld ni vet... Funderar på att lämna hans gnyende och gnäll och fly till mamma lite ikväll med barnen... ;)

Lucia

Idag gick jag och barnen upp tidigt, tände levande ljus och tog fram frukost för att kolla på lucia på TV klockan 7. Mysig start på dagen, som annars brukar vara lite halvstressig. Wilma åkte iväg till skolan för att titta på när 3:orna lussade för alla i skolan och Alice avdelning hade lussetåg för de mindre barnen på den andra avdelningen på förskolan. I år var första året sedan jag fick barn som jag inte var med på något luciatåg, det kändes lite tomt och konstigt men det gick ju det med.

På eftermiddagen tog jag och barnen med oss pulkorna och åkte lite i backen. Vi provade också att låta Minna dra Alice i pulkan (på slätta marken). Hon var lite tveksam i början eftersom hon trodde att någon höll kvar henne, men sedan gick det bättre. Vi får väl passa på att öva lite imorgon också innan snön försvinner till helgen...

Livet ändras...

Förra veckan fick vi det tråkiga beskedet att en bekant till oss gått bort i en trafikolycka. I det mötande körfältet skulle en bil svänga av till höger och den fullastade timmerbilen bakom hann inte stanna utan valde att väja över i fel körfält. Smällen blev total och först efter 4 timmar kunde vår bekant tas loss ur sin förarhytt. Troligen hade han avlidit direkt...

Man påminns ibland, ofta vid sådana här tillfällen, hur snabbt livet faktiskt kan förändras. Och tur är det väl kanske att vi inte vet vad som skall hända oss i framtiden. Inte skall man väl gå och oroa sig heller, men vi alla borde nog faktiskt emellanåt stanna upp och fråga oss vad som är viktigt och om vi tar till vara på tiden som vi har. Det är så lätt att falla in i vanor och pga livspusslets svåra läggande så nöjer vi oss med att bara stressa runt och inte se och göra allt det där som vi borde innan det är försent...

Älskade goa Kent, han var mer än en arbetskamrat för mig. Han är den som fått mig skratta mest under arbetets trista stunder och var alltid så go och glad. Jag vet hur mycket han älskade sin familj, så fruktansvärt det är för dem nu i denna stund... Jag hoppas hoppas verkligen att det finns ett liv efter detta, ett Nangijala. Så jag får träffa och skratta med Kent en gång till. Men tills vidare har han en speciell plats i mitt hjärta. <3

Vinst!

Mitt bidrag i tricktävlingen (två inlägg ner i denna blogg) vann och jag är jätteglad!! Vinsten är en liten blinkande lampa som jag verkligen kan behöva på min studsande hund i mörkret. Jag älskar att träna trick, men just nu när vi haft så mycket med husbyggandet att göra så är det lätt (väldigt lätt) att bara sjunka ner i soffan när dagen är slut. Tricktävlingen fick igång lite motivation till att träna igen, ser redan fram emot vad nästa trick skall bli i tävlingen!

Vill du också vara med i tricktävlingen?
Hitta mer information på: www.freestylehundar.se
eller på facebookgruppen: "Freestylehundars Dagens Trick"

Vinterbilder...

Dagens trick

Vi är med i en tävling i "dagens trick" på www.freestylehundar.se. Tricket denna gången är: öppna dörr, hämta sak, leverera sak, stänga dörr. Här är vårt bidrag, dock inte så bra filmat men tricket är inlärt i alla fall ;)